Underhållsplanen och verkligheten på samma ställe.
Det planerade underhållet och de akuta felen hör ihop: det ena betalar det andra. Kovva visar båda och vad de kostar.
Så går en felanmälan
-
1
En boende anmäler
Med foto och två meningar. Har någon redan anmält samma sak slås de ihop.
-
2
Styrelse eller förvaltare tilldelar
Till rätt entreprenör. Statusändringen ser alla i huset.
-
3
Besöket publiceras
Dag och företag. Där slutar tio samtal om samma sak.
-
4
Ärendet stängs med åtgärd
Och blir kvar i fastighetens historik, med kostnad. Nästa gång vet man vad som gjordes.
En plan som inte bara ligger i en PDF.
Kommande åtgärder med år och uppskattad kostnad, kopplade till budgeten. Det är där diskussionen om avgiftsnivån börjar.
- Åtgärder per år, med uppskattad kostnad.
- Vad planen betyder för sparandet och avgiften.
- Vad som blivit gjort och vad som skjutits upp.
- Utfall mot uppskattning, när jobbet är gjort.
Vad det tar bort
För den boende
Att veta om felet är anmält utan att fråga i trapphuset.
För styrelsen
Att slippa vara växel mellan grannar och entreprenörer.
För förvaltaren
Ett daterat underlag när en entreprenör ska hållas till avtalet.
Om felanmälan
Vad räknas som föreningens ansvar?
Kovva följer den ansvarsfördelning föreningen har i sina stadgar och visar den när ärendet skapas, så att en anmälan om det som är den boendes eget underhåll inte hamnar fel från början.
Och akuta fel på natten?
Ett akut ärende märks som sådant och hamnar överst hos alla. Men appen ersätter inte föreningens jouravtal: står vattnet i trapphuset ringer man jouren.
Ser grannarna vem som anmält?
De ser ärendet och dess status. Vem som anmälde ser styrelse och förvaltare.
Hur många såna samtal tar er styrelse i månaden?
Är ni förvaltare känner ni siffran. Hör av er.
